Jacques Offenbach

Jacques Offenbach
Jacques Offenbach by Félix Nadar (restored).jpg
Född Jakob Eberst Offenbach
20 juni 1819[1][2][3], 8 juli 1822[5] eller 21 juni 1819[6]
Köln[6]
Död 5 oktober 1880[7][1][2] eller 4 oktober 1880[6]
Paris[8][6]
Begravd Montmartrekyrkogården
Medborgarskap Frankrike[9] och Konungariket Preussen
Utbildad vid Conservatoire de Paris Arbcom ru editing.svg
Sysselsättning Kompositör[5][10], dirigent, cellist[9], impressario
Arbetsgivare Théâtre de l'Ambigu-Comique
Comédie-Française
Opéra-Comique
Bouffes-Parisiens
Noterbara verk Hoffmanns äventyr och Orfeus i underjorden
Maka Herminia de Alcain
Föräldrar Isaac Offenbach
Utmärkelser Riddare av Hederslegionen (1861)[11]
Namnteckning Jacques Offenbach's signature.jpg
Redigera Wikidata
Jacques Offenbach

Jacques Offenbach, född Jakob Levy Eberst den 20 juni 1819 i Köln, död den 5 oktober 1880 i Paris, var en tyskfödd kompositör av judisk börd[12] verksam i Paris.

Offenbach var son till en kantor i Kölns synagoga. Han spelade tidigt cello i familjetrion, som uppträdde på caféer. 1833 tog fadern honom till Paris, där han började studier på Musikkonservatoriet som pågick fram till 1837. Då fick han anställning som cellist vid Opéra-Comique och efter några år som fri musiker blev han kapellmästare vid Théàtre Français 1849-1855.

Han startade 1855 en egen teater, Bouffes-Parisiens, som han ledde fram till 1866. Därefter var han huvudsakligen verksam som komponist. Efter att ha skrivit ett antal enaktare, kom genombrottet med Orfeus i underjorden (1858). Han var därmed etablerad som Paris kvickaste musiker och hans premiärer var stora begivenheter, speciellt eftersom han behandlade sin samtid i satirens form.

Orfeus i underjorden blev inledningen till en serie stora "offenbachiader", bland dem Sköna Helena (1864) och Riddar Blåskägg (1866), i själva verket de första operetterna i nutida mening. Kuplett, körrefräng och dans är viktiga inslag. Parodi och satir spelar också en stor roll.[12]

Offenbach samarbetade med bl. a. textförfattarna Meilhac och Halévy, vilka skrev utmärkta texter även till operetter som Storhertiginnan av Gérolstein (1867) och Frihetsbröderna (1869). Sammanlagt skrev Offenbach mer än hundra verk för scenen. Under sina sista år arbetade han på en opera vars libretto bygger på berättelser av E. T. A. Hoffmann. Den förelåg vid hans död i ett mycket oordnat skick. Fullbordad och arrangerad på olika sätt av andra är den ett mästerverk som fortfarande håller sig vid liv på all världens operascener: Contes d'Hoffmann (egentligen Hoffmanns berättelser, genom felöversättning via danskan i Sverige kallad Hoffmanns äventyr).[12]

  • Haslum, Bengt (1979). Operett och musical ([Ny, omarb. uppl.]). Stockholm: Sveriges radio. sid. 9-29. Libris 7409549. ISBN 91-522-1522-9 
  • Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 1313-1314 (Del 3). Libris 8198860 
  • Jacob, P. Walter (1983). Jacques Offenbach. Borås: Norma. Libris 7752783. ISBN 91-85846-41-4 
  • Johansson, Stefan (2003). ”Offenbachs äventyr”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern 2002/03:15,: sid. 12-23.  Libris 9704598
  • Kracauer, Siegfried (1938). Offenbach och hans glada Paris. Stockholm: Fahlcrantz. Libris 333186 
  • Lundgren, Pia (1990). ”Champs Elysées Mozart”. Operan. Spelåret ... (Stockholm  : Kungl. teatern, [19--]-) 1990/91:7,: sid. 16-23  : ill..  Libris 2236812
  • Pergament, Moses (1944). Kljesmersonen från Offenbach. Stockholm. Libris 1926522 
  • Petersén, Gunilla (1990). ”Som en resa bortom tid och rum”. Operan. Spelåret ... (Stockholm  : Kungl. teatern) 1990/91:7,: sid. 8-15 : ill..  Libris 2242336

Copyright