Sveriges statsminister

Sveriges statsminister
Coat of arms of Sweden.svg
Magdalena Andersson.jpg
Nuvarande
Magdalena Andersson
sedan 30 november 2021
Regeringschef
Myndighetschef för Regeringskansliet
Titel 1876–1974 Hennes/Hans Excellens Statsministern
(Ännu i internationella sammanhang)
1975– Fru/Herr Statsminister
Residens Sagerska huset
Säte Rosenbad
Underställd Sveriges riksdag
Mandatperiod Ingen begränsning
Förste innehavare Louis De Geer d.ä.
Inrättat 20 mars 1876
Ställföreträdare Nuvarande Morgan Johansson Se även Statsministerns ställföreträdare
Webbplats www.regeringen.se

Sveriges statsminister är Sveriges regeringschef. Statsministern leder regeringen, vars statsråd utses av statsministern, samt är myndighetschef för Regeringskansliet. Statsministern väljs av riksdagen, sedan 1975 på talmannens förslag, och det är talmannen som utfärdar förordnandet på riksdagens vägnar.

Ämbetet som Sveriges statsminister inrättades den 20 mars 1876,[1] då det tidigare ämbetet justitiestatsminister delades upp i statsminister och justitieminister. Samtidigt ersattes utrikesstatsministern av utrikesministern.

Sedan 1995 har Sveriges statsminister haft sitt officiella residens i Sagerska huset som ligger i centrala Stockholm. Ämbetsinnehavaren har även tillgång till herrgården Harpsund i Södermanland, vilken fungerar som rekreationsbostad sedan den donerades för detta ändamål till riksdagen 1953.

1809 infördes i Sverige genom den nya regeringsformen titlarna justitiestatsminister och utrikesstatsminister, som ersatte den tidigare kanslipresidenten. Dessa var de främsta ledamöterna av statsrådet (regeringen) men hade inte ställning av regeringschef, vilket istället tillföll kungen. Utrikesstatsministern blev den högste ämbetsmannen inom Kunglig Majestäts kansli samtidigt som den informella positionen som den ledande ministern kunde flyta mellan olika statsråd, om nu en sådan position återfanns, men i och med Louis De Geers tillträde som justitiestatsminister 1858 började just denna post anses vara statsrådets främsta.

§5 Statsrådet skall bestå af tio ledamöter, bland hvilka Konungen utnämne en att vara Statsminister och Statsrådets främste ledamot. Desse ega att alla i Statsrådet förekommande ärenden öfvervara. Ej må fader och son eller bröder på en gång vara ledamöter af Statsrådet.
§34 Statsministern och Ministern för utrikes ärendena innehafve rikets högsta värdighet, och Statsråden den närmaste derintill. Ledamot af Statsrådet må icke tillika annat embete utöfva, ej heller några inkomster deraf uppbära. Justitieråd må ej tillika annat embete innehafva eller utöfva.
– §§5 & 34, 1809 års regeringsform i 1876 års lydelse[2]

Vid en reform av regeringsformen 1876 bestämdes det att det skulle finnas en statsminister, som skulle vara chef för statsrådet, medan ett annat statsråd blev chef för justitiedepartementet (och därmed kom att kallas justitieminister). Utrikesstatsministern blev minister för utrikes ärendena, i dagligt tal utrikesminister. Sveriges förste statsminister blev just Louis De Geer, som fram till dess hade varit justitiestatsminister. Han tillträdde posten den 20 mars 1876.[3]

Under åren 1876 till 1974 var statsministerns officiella titel "Hans Excellens statsministern". Totalt fanns det tre personer med excellenstitel "excellenserna", som förutom statsministern var ministern för utrikes ärendena och riksmarskalken. Den siste statsministern som i Sverige brukade excellenstiteln var Olof Palme.

Konungen förordnar om nytt val i hela riket till riksdagen (nyval), om statsministern begär det. Efter nyval må förordnande om sådant val ej ånyo meddelas förrän fem månader förflutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Har förordnande om nyval meddelats, må riksdagssession avbrytas. Beslut därom meddelas av Konungen på statsministerns begäran.
– §108, 1809 års regeringsform i 1969 års lydelse[2]

Utse statsminister

Den demokratiska processen för att utse Sveriges statsminister regleras i regeringsformen, som är en av landets grundlagar.

  • Talmannen lämnar ett förslag till riksdagen på en kandidat till statsminister. Detta efter att innan det ha haft samråd med företrädarna (ofta partiledarna) för partigrupperna i riksdagen, samt därefter ha diskuterat detta med vice talmännen.[5]
    • För att en person ska kunna utses till statsminister måste denne vara svensk medborgare och inte vara anställd eller ha förtroenderubbande uppdrag.[6]
  • Riksdagen röstar om talmannens förslag till statsminister. Om mer än hälften av riksdagsledamöterna röstar nej till den som föreslagits, blir kandidaten inte statsminister.[7] Efter ett riksdagsval skall detta steg ske senast två veckor efter att den nyvalda riksdagen samlats.[8]
  • Den förordnade statsministern utser på egen hand vilka som ska bli statsråd, alltså medlemmar i den kommande regeringen. Den tillträdande statsministern skall meddela riksdagen vilka de blivande statsråden är.[9] Respektive statsråd beskrivs då ofta samtidigt även som minister ansvarig för vissa politiska frågor eller chef för visst departement.[10]
  • Under en regeringsskifteskonselj, som är ett sammanträde där statschefen är ordförande och förordnade statsminister och statsråd deltar, blir slutligen regeringen som helhet utsedd. Om inte statschefen kan genomföra konseljen, träder talmannen in i dennes ställe. Talmannen deltar också normalt i konseljen.[11]
  • Talmannen utfärdar förordnande som statsminister på riksdagens vägnar.[12]

Regeringsskiftet sker vid konseljen på slottet, då statschefen konstaterar att regeringsskifte har ägt rum.[13]

Stegen av händelser anges ovan i samma sekvens som de återfinns i regeringsformens lagtext. Dock har talmannen i praktiska händelseförlopp utfärdat förordnandet redan direkt efter att riksdagen godkänt statsminister genom omröstning.

Entledigande

Statsministerns och statsrådens entledigande regleras i regeringsformen 6 kap. §§ 7–9.

  • Om riksdagen förklarar att statsministern eller något annat statsråd inte har riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga statsrådet. Om regeringen inom en vecka från misstroendeförklaringen beslutar om extra val till riksdagen ska något entledigande inte ske.[14]
  • Talmannen entledigar statsministern om denne begär entledigande. Om statsministern entledigas eller dör ska talmannen entlediga de övriga statsråden.[15]
  • En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej, ska statsministern entledigas.[16]

Uppgifter

Statsministern har till främsta uppgift att leda regeringen och att utse dess statsråd. Statsministern har befogenhet att ensam tillsätta och avskeda statsråd och behöver inte riksdagens stöd för detta. Riksdagen kan dock när som helst välja att avsätta ett enskilt statsråd eller statsministern. Avsätts statsministern tvingas även hela regeringen avgå. Statsministern har också till uppgift att regelbundet hålla statschefen underrättad om rikets angelägenheter.

  • Statsministern ska hålla Statschefen underrättad om rikets angelägenheter, och statschefen ska konsultera statsministern före utlandsresa.[17]
  • Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern tillsätter statsråden.[18] En tillträdande statsminister ska så snart som möjligt tillkännage sina tillträdande statsråd inför riksdagen.[19]
  • Ett statsråd (inklusive statsminister) måste vara svensk medborgare och får inte ha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba dennes förtroende[20].
  • Ett statsråd ska entledigas vid begäran till statsministern. Statsministern har rätt att entlediga statsråd efter eget tycke.[21] Om statsministern dör eller entledigas så entledigas samtliga statsråd av talmannen.[22]
  • Statsministern kan bland statsråden utse en ställföreträdare som kan tillfälligt rycka in för statsministern vid förhinder.[23]
  • För att biträda statsministern, statsråden och beredningen av regeringsärenden finns Regeringskansliet.[24]
  • Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträden.[25] Statsministern är sammankallande och ordförande vid regeringssammanträde och det krävs närvaro av minst 5 statsråd för beslutsförighet.[26]
  • Statsministern utser bland statsråden departementschefer.[27] Normalt är departementschefer föredragande vid regeringssammanträden för ärenden tillhörande sitt departement, men statsministern kan förordna att ärenden ska föredras av annat statsråd än departementschef.[28]
  • Författningar, propositioner och andra beslut ska för att äga giltighet skrivas under av statsministern eller annat statsråd "på regeringens vägnar".[29]
    • Genom förordning kan dock uppdras åt tjänsteman att skriva under handlingar "på regeringens vägnar".[30]
  • Statsministern ska när riket befinner sig i krig, om möjligt, informeras att Krigsdelegationen trätt i riksdagens ställe.
    • Om Krigsdelegationens ledamöter hindras att mötas på grund av krigsförhållanden meddelas beslutet av regeringen.
    • Om riket befinner sig i krigsfara fattas beslut av statsministern i förening med sex av Utrikesnämndens ledamöter.[31]
  • Statsministern ska avge en regeringsförklaring vid riksmötets öppnade, om det inte finns särskilda skäl att avstå från detta.[32]
  • Statsministern bestämmer om annan än ledamot av Utrikesnämnden (inklusive suppleant, statsråd eller tjänsteman) får äga tillträde till nämndens möten som sker bakom lyckta dörrar.[33]

I egenskap av regeringschef företräder statsministern Sverige i Europeiska rådet, Europeiska unionens regelbundna ”toppmöten” mellan unionens stats- eller regeringschefer.

Arvode

Arvodet för statsministern och övriga statsråd fastställs årligen av statsrådsarvodesnämnden, som är ett organ under riksdagen. Från och med 1 januari 2020 är statsministerns arvode 180 000 SEK per månad.[34]

Beloppen omräknade till ungefärligt penningvärde oktober 2019 inom parentes.[35]

För statsministerämbetena före 1876, se Justitiestatsminister och Utrikesstatsminister.

I Sverige väljs statsministern av riksdagsledamöterna i en statsministeromröstning med negativ parlamentarism, det vill säga det räcker att färre än hälften av ledamöterna röstar emot statsministern, men i teorin behöver ingen rösta för.

En statsministerkandidat presenterar en sonderingsrapport till talmannen för att visa att det finns möjlighet att det blir färre än hälften röster emot. Den valde statsministern gör en regeringsförklaring och presenterar den nya regeringens statsråd inom ett par eller någon dag. Därefter hålls en skifteskonselj där regeringsbytet formellt genomförs tillsammans med statschefen. I statsministeromröstningen 24 november 2021 valdes Magdalena Andersson från Socialdemokraterna som första kvinna att bli statsminister i syfte att bilda regering med Miljöpartiet. Innan regeringsförklaringen och skifteskonseljen genomförts hoppade Miljöpartiet av regeringsbildningen. Magdalena Andersson valde att be talmannen om att entledigas från uppdraget eftersom förutsättningarna för omröstningen ändrats. Hon menade att eftersom en koalitionsregering skulle ha avgått om ett regeringsparti hoppat av borde det gälla även en statsminister som inte tillträtt. Hennes begäran om entledigande accepterades av talmannen.[36]

Statsminister Tillträdde Avgick Parti Regering Ref
Louis De Geer 1818-1896 from Hildebrand Sveriges historia.jpg
Louis De Geer d.ä. 20 mars 1876 19 april 1880   Partilös De Geer d.ä. II [37]
Arvid Posse.jpg
Arvid Posse 19 april 1880 13 juni 1883   Lantmannapartiet Posse [38]
Carl Johan Thyselius (Hildebrand Sveriges historia).jpg
Carl Johan Thyselius 13 juni 1883 16 maj 1884   Partilös Thyselius [39]
Oscar Robert Themptander (from Hildebrand, Sveriges historia).jpg
Robert Themptander 16 maj 1884 6 februari 1888   Partilös Themptander [40]
Painting of Gillis Bildt.jpg
Gillis Bildt 6 februari 1888 12 oktober 1889   Partilös G. Bildt [41]
Gustaf Åkerhielm.jpg
Gustaf Åkerhielm 12 oktober 1889 10 juli 1891   Protektionistiska partiet Åkerhielm [42]
E G Boström from Hildebrand Sveriges historia.jpg
Erik Gustaf Boström 10 juli 1891 12 september 1900   Lantmannapartiet Boström I [43]
Fredrik von Otter.jpg
Fredrik von Otter 12 september 1900 5 juli 1902   Partilös von Otter [44]
E G Boström from Hildebrand Sveriges historia.jpg
Erik Gustaf Boström 5 juli 1902 13 april 1905   Lantmannapartiet Boström II [43][44]
JohanRamstedt.JPG
Johan Ramstedt 13 april 1905 2 augusti 1905   Partilös Ramstedt [44]
Christian Lundeberg.jpg
Christian Lundeberg 2 augusti 1905 7 november 1905   Protektionistiska partiet Lundeberg [44]
Karl Staaff.jpg
Karl Staaff 7 november 1905 29 maj 1906   Liberala samlingspartiet Staaff I [44]
Arvid Lindman.jpg
Arvid Lindman 29 maj 1906 7 oktober 1911   Lantmanna- och borgarepartiet Lindman I [44]
Karl Staaff.jpg
Karl Staaff 7 oktober 1911 17 februari 1914   Liberala samlingspartiet Staaff II [44]
Hjalmar Hammarskjöld.jpg
Hjalmar Hammarskjöld 17 februari 1914 30 mars 1917   Partilös Hammarskjöld [44]
Swartz, Carl i VJ 47 1916.jpg
Carl Swartz 30 mars 1917 19 oktober 1917   Nationella partiet Swartz [44]
Nils Eden.jpg
Nils Edén 19 oktober 1917 10 mars 1920   Liberala samlingspartiet Edén [44]
Hjalmar Branting.png
Hjalmar Branting 10 mars 1920 27 oktober 1920   Socialdemokraterna Branting I [44]
Louis De Geer 1854-1935.jpg
Louis De Geer d.y. 27 oktober 1920 23 februari 1921   Partilös De Geer d.y. [44]
Oscar von Sydow, statsminister.jpg
Oscar von Sydow 23 februari 1921 13 oktober 1921   Partilös von Sydow [44]
Hjalmar Branting.png
Hjalmar Branting 13 oktober 1921 19 april 1923   Socialdemokraterna Branting II [44]
Ernst Trygger portraited by Ivar Kamke.jpg
Ernst Trygger 19 april 1923 18 oktober 1924   Nationella partiet Trygger [44]
Hjalmar Branting.png
Hjalmar Branting 18 oktober 1924 24 januari 1925   Socialdemokraterna Branting III [44]
Rickard Sandler - Sveriges styresmän.jpg
Rickard Sandler 24 januari 1925 7 juni 1926   Socialdemokraterna Sandler [44]
Carl Gustaf Ekman.jpg
Carl Gustaf Ekman 7 juni 1926 2 oktober 1928   Frisinnade folkpartiet Ekman I [44]
Arvid Lindman.jpg
Arvid Lindman 2 oktober 1928 7 juni 1930   Lantmanna- och borgarepartiet Lindman II [44]
Carl Gustaf Ekman.jpg
Carl Gustaf Ekman 7 juni 1930 6 augusti 1932   Frisinnade folkpartiet Ekman II [44]
Felix Hamrin - Sveriges styresmän.jpg
Felix Hamrin 6 augusti 1932 24 september 1932   Frisinnade folkpartiet Hamrin [44]
Per Albin Hansson - Sveriges styresmän.jpg
Per Albin Hansson 24 september 1932 19 juni 1936   Socialdemokraterna Hansson I [44]
Axel Pehrsson-Bramstorp, Scanpix.jpg
Axel Pehrsson-Bramstorp 19 juni 1936 28 september 1936   Bondeförbundet Pehrsson-Bramstorp [44]
Per Albin Hansson - Sveriges styresmän.jpg
Per Albin Hansson 28 september 1936 6 oktober 1946 †   Socialdemokraterna Hansson II,
Hansson III,
Hansson IV
[44]
Östen Undén - Sveriges styresmän.jpg
Östen Undén (tf.)[n 1] 6 oktober 1946 11 oktober 1946   Socialdemokraterna Hansson IV  
Tage Erlander 1949.jpg
Tage Erlander 11 oktober 1946 14 oktober 1969   Socialdemokraterna Erlander I,
Erlander II,
Erlander III
[44]
Olof Palme 1974 (cropped).jpg
Olof Palme 14 oktober 1969 8 oktober 1976   Socialdemokraterna Palme I [44]
Falldin.JPG
Thorbjörn Fälldin 8 oktober 1976 18 oktober 1978   Centerpartiet Fälldin I [44]
Ola Ullsten.JPG
Ola Ullsten 18 oktober 1978 12 oktober 1979   Folkpartiet Ullsten [44]
Falldin.JPG
Thorbjörn Fälldin 12 oktober 1979 8 oktober 1982   Centerpartiet Fälldin II,
Fälldin III
[44]
Olof Palme 1974 (cropped).jpg
Olof Palme 8 oktober 1982 28 februari 1986 †   Socialdemokraterna Palme II [44]
Ingvar Carlsson på Idrottsgalan 2013.jpg
Ingvar Carlsson 1 mars 1986[n 2] 4 oktober 1991   Socialdemokraterna Carlsson I,
Carlsson II
[44]
Carl Bildt 2001-05-15.jpg
Carl Bildt 4 oktober 1991 7 oktober 1994   Moderaterna C. Bildt [44]
Ingvar Carlsson på Idrottsgalan 2013.jpg
Ingvar Carlsson 7 oktober 1994 22 mars 1996   Socialdemokraterna Carlsson III [44]
Goran Persson, Sveriges statsminister, under nordiskt statsministermotet i Reykjavik 2005.jpg
Göran Persson 22 mars 1996 6 oktober 2006   Socialdemokraterna Persson [44]
Fredrik Reinfeldt 12 Sept 2014.jpg
Fredrik Reinfeldt 6 oktober 2006 3 oktober 2014   Moderaterna Reinfeldt [44]
Stefan Löfven edited and cropped.jpg
Stefan Löfven 3 oktober 2014 30 november 2021 [n 3]   Socialdemokraterna Löfven I,
Löfven II,
Löfven III
[45]
Magdalena Andersson.jpg
Magdalena Andersson 30 november 2021 nuvarande   Socialdemokraterna Andersson [46]

Statistik

Namn Födelse Ålder vid första tillträdet Ämbetstid Ålder vid senaste frånträdet Död Livslängd
De Geer, Louis 01Louis De Geer d.ä. 18 juli 1818 2106557 år och 246 dagar 14914 år och 30 dagar 2255661 år och 276 dagar 24 september 1896 2855878 år och 68 dagar
Posse, ArvidArvid Posse 15 februari 1820 2197960 år och 64 dagar 11503 år och 55 dagar 2312963 år och 118 dagar 24 april 1901 2965381 år och 68 dagar
Thyselius, Carl JohanCarl Johan Thyselius 8 juni 1811 2630372 år och 5 dagar 03380 år och 338 dagar 2664172 år och 343 dagar 11 januari 1891 2907279 år och 217 dagar
Themptander, RobertRobert Themptander 14 februari 1844 1470240 år och 92 dagar 13613 år och 266 dagar 1606343 år och 357 dagar 30 januari 1897 1934452 år och 351 dagar
Bildt, GillisGillis Bildt 16 oktober 1820 2458467 år och 113 dagar 06141 år och 248 dagar 2519868 år och 361 dagar 24 oktober 1894 2703674 år och 8 dagar
Åkerhielm, GustafGustaf Åkerhielm 24 juni 1833 2056456 år och 110 dagar 06361 år och 271 dagar 2120058 år och 16 dagar 2 april 1900 2438866 år och 282 dagar
Boström, Erik GustafErik Gustaf Boström 11 februari 1842 1804649 år och 149 dagar 436411 år och 347 dagar 2307163 år och 61 dagar 21 februari 1907 2375065 år och 10 dagar
Otter, Fredrik vonFredrik von Otter 11 april 1833 2462567 år och 154 dagar 06611 år och 296 dagar 2528669 år och 85 dagar 9 mars 1910 2809076 år och 332 dagar
Ramstedt, JohanJohan Ramstedt 7 november 1852 1914952 år och 157 dagar 01110 år och 111 dagar 1926052 år och 268 dagar 15 mars 1935 3007782 år och 128 dagar
Lundeberg, ChristianChristian Lundeberg 14 juli 1842 2302963 år och 19 dagar 00970 år och 97 dagar 2312663 år och 116 dagar 10 november 1911 2532069 år och 119 dagar
Staaff, KarlKarl Staaff 21 januari 1860 1672645 år och 290 dagar 10362 år och 306 dagar 1975054 år och 27 dagar 4 oktober 1915 2034455 år och 256 dagar
Lindman, ArvidArvid Lindman 19 september 1862 1595743 år och 252 dagar 25707 år och 13 dagar 2473267 år och 261 dagar 9 december 1936 2710974 år och 81 dagar
Hammarskjöld, HjalmarHjalmar Hammarskjöld 4 februari 1862 1900552 år och 13 dagar 11373 år och 41 dagar 1904652 år och 54 dagar 12 oktober 1953 3348791 år och 250 dagar
Swartz, CarlCarl Swartz 5 juni 1858 2148258 år och 298 dagar 02030 år och 203 dagar 2168559 år och 136 dagar 6 november 1926 2499068 år och 154 dagar
Edén, NilsNils Edén 25 augusti 1871 1685646 år och 55 dagar 08732 år och 143 dagar 1772948 år och 198 dagar 16 juni 1945 2695873 år och 295 dagar
Branting, HjamlarHjalmar Branting 23 november 1860 2165659 år och 108 dagar 08822 år och 152 dagar 2343764 år och 62 dagar 24 februari 1925 2346864 år och 93 dagar
De Geer, Louis 02Louis De Geer d.y. 27 november 1854 2407565 år och 335 dagar 01190 år och 119 dagar 2419466 år och 88 dagar 25 februari 1935 2930980 år och 90 dagar
Sydow, Oscar vonOscar von Sydow 12 juli 1873 1739247 år och 226 dagar 02320 år och 232 dagar 1762448 år och 93 dagar 19 augusti 1936 2304863 år och 38 dagar
Trygger, ErnstErnst Trygger 27 oktober 1857 2391465 år och 174 dagar 05481 år och 182 dagar 2446266 år och 357 dagar 23 september 1943 3137685 år och 331 dagar
Sandler, RickardRickard Sandler 29 januari 1884 1497040 år och 361 dagar 04991 år och 134 dagar 1546942 år och 129 dagar 12 november 1964 2950780 år och 288 dagar
Ekman, Carl GustafCarl Gustaf Ekman 6 oktober 1872 1960153 år och 244 dagar 16394 år och 178 dagar 2185359 år och 305 dagar 15 juni 1945 2654972 år och 252 dagar
Hamrin, FelixFelix Hamrin 14 januari 1875 2102357 år och 205 dagar 00490 år och 49 dagar 2107257 år och 254 dagar 27 november 1937 2296262 år och 317 dagar
Hansson, Per AlbinPer Albin Hansson 28 oktober 1885 1713246 år och 332 dagar 502413 år och 276 dagar 2225760 år och 343 dagar 6 oktober 1946 2225760 år och 343 dagar
Pehrson-Bramstorp, AxelAxel Pehrson-Bramstorp 19 augusti 1883 1929752 år och 305 dagar 01010 år och 101 dagar 1939853 år och 40 dagar 19 februari 1954 2575170 år och 184 dagar
Erlander, TageTage Erlander 13 juni 1901 1655645 år och 120 dagar 840423 år och 3 dagar 2496068 år och 123 dagar 21 juni 1985 3068984 år och 8 dagar
Palme, OlofOlof Palme 30 januari 1927 1559842 år och 257 dagar 379010 år och 137 dagar 2157959 år och 29 dagar 28 februari 1986 2157959 år och 29 dagar
Fälldin, ThorbjörnThorbjörn Fälldin 24 april 1926 1843050 år och 167 dagar 18325 år och 6 dagar 2062156 år och 167 dagar 2016072323 juli 2016 3296390 år och 90 dagar
Ullsten, OlaOla Ullsten 23 juni 1931 1728447 år och 117 dagar 03590 år och 359 dagar 1764348 år och 111 dagar 2018052828 maj 2018 3175186 år och 339 dagar
Carlsson, IngvarIngvar Carlsson 9 november 1934 1874051 år och 112 dagar 25757 år och 18 dagar 2241461 år och 134 dagar Lever ännu 3179987 år och 22 dagar (lever ännu)
Bildt, CarlCarl Bildt 15 juli 1949 1542142 år och 81 dagar 10993 år och 3 dagar 1652045 år och 84 dagar Lever ännu 2643772 år och 139 dagar (lever ännu)
Persson, GöranGöran Persson 20 januari 1949 1722847 år och 62 dagar 385010 år och 198 dagar 2107857 år och 259 dagar Lever ännu 2661372 år och 315 dagar (lever ännu)
Reinfeldt, FredrikFredrik Reinfeldt 4 augusti 1965 1503841 år och 63 dagar 29197 år och 362 dagar 1795749 år och 60 dagar Lever ännu 2057356 år och 119 dagar (lever ännu)
Löfven, StefanStefan Löfven 21 juli 1957 2089357 år och 74 dagar 26167 år och 59 dagar 2350864 år och 132 dagar Lever ännu 2350964 år och 133 dagar (lever ännu)
Andersson, MagdalenaMagdalena Andersson 23 januari 1967 2003554 år och 311 dagar 10 år och 1 dag Regerande statsminister Lever ännu 2003654 år och 312 dagar (lever ännu)

Tidigare statsministrar som återkommit som annat statsråd

Nedan följer en lista över tidigare statsministrar som har tjänstgjort som statsråd under en annan statsminister.

  • Arvid Lindman, utrikesminister 1917 (statsminister 1906–1911, 1928–1930)
  • Ernst Trygger, utrikesminister 1928–1930 (statsminister 1923–1924)
  • Rickard Sandler, utrikesminister 1932–1936, 1936–1939 (statsminister 1925–1926)
  • Axel Pehrsson-Bramstorp, jordbruksminister 1936–1945 (statsminister juni–september 1936)
  • Ola Ullsten, utrikesminister 1979–1982 (statsminister 1978–1979)
  • Carl Bildt, utrikesminister 2006–2014 (statsminister 1991–1994)

Webbkällor

Copyright