Tartu universitet

Tartu universitet
Tartu ülikool
Universitas Tartuensis
Engelska: University of Tartu
Latin: Universitas Tartuensis
Grundat 1632 som Academia Gustaviana
Ägandeform Statligt universitet
Lärarkår 1.700
Studerande 14.000
Säte Tartu, Tartumaa, Estland Estland
Tidigare namn Academia Gustaviana, Dorpats universitet
Medlemskap European University Association, Coimbragruppen
Academia_Gustavo-Carolinas byggnad i Pernau 1699–1710
Anatomiska teatern på Domberget, 1820-talet

Tartu universitet (grundat som Dorpats universitet, estniska: Tartu Ülikool, latin: Universitas Tartuensis), är ett estniskt statligt universitet i Tartu, som grundlades 1632 under svenskt styre. Det har tidigare varit känt Academia Gustaviana (1632–1665) och Academia Gustavo-Carolina (1690–1710).

Tartu universitet är i dag Estlands största universitet, med filialer på andra estniska orter. Det har ungefär 18 000 studenter, varav ungefär 10 000 i Tartu, och har elva fakulteter.

Academia Gustaviana 1632–1665

Tartu universitets konstmuseum ligger i huvudbyggnadens västra flygel

Dorpats universitet i Svenska Livland grundades som Academia Gustaviana på initiativ av Petrus Kenicius[1] och dåvarande generalguvernören Johan Skytte[2] som en omvandling av det i oktober 1630 inrättade akademiska gymnasiet i staden. Det fick sitt stadfästelsebrev av Gustav II Adolf, undertecknat den 30 juni 1632 i lägret vid Nürnberg. Johan Skytte var universitetets kansler och Jakob Skytte dess förste rektor 1632–1633 och efterträddes av den baltisk-tyske teologen Andreas Virginus 1633 och juristen Heinrich Hein 1633–1634.

En av de första professorerna var Johann Wilhelm von Krause, professor i agronomi, teknik och arkitektur, och som också ritade universitetets första byggnader. En annan var Gustav von Ewers, professor i historia, statistik och geografi 1810–1826 samt i juridik från 1816, samt långvarig rektor 1818–1830.

Den förste studenten var Bengt Baaz, senare adlad Ekehielm, som efter studier i Rostock och Uppsala immatrikulerades 1632 och tog magistergraden 1633.

Dorpats universitetet inrättades som efter Uppsala universitet Sveriges andra universitet. Under Karl X Gustavs ryska krig 1656–1661 flyttades universitetet till Reval 1656, efter det att ryssarna intagit Dorpat stängdes det 1665.

Academia Gustavo-Carolina 1690–1710

Nya statuter för universitet utfärdades 1689, och året därpå återinvigdes universitetet som Academia Gustavo-Carolina med teologen Olaus Moberg som rektor och med tio professorer.

I samband med en svår hungersnöd flyttades i augusti 1699 universitetet till Pernau, nuvarande Pärnu. Där verkade det till 1710, då verksamheten lades ned på grund av Stora nordiska kriget.

Från 1802

Genom åren har Tartu universitet fått nya herrar vid ett flertal tillfällen och lagts ned och återupprättats om vartannat. År 1802 återupprättades det som Kaiserliche Universität zu Dorpat, ett tyskspråkigt universitet under rysk överhöghet. Det russifierades 1893 och fick namnet Kaiserliche Universität Jurjew. I samband med Estlands självständighet upprättades universitetet som Republiken Estlands universitet 1919. Under Sovjetunionens ockupationen russifierades det ånyo och blev Estniska SSR:s statsuniversitet. Sedan 1991 ligger det återigen under den estniska staten.

Tartus gamla anatomiska teater öppnades 1805 och var en av de första byggnaderna som öppnades efter att universitetet återupprättats 1802. Tartu universitets huvudbyggnad uppfördes mellan 1804 och 1809.

Huvudartikel: Tartu universitets huvudbyggnad

Tartu universitets huvudbyggnad ritades av Johann Wilhelm von Krause och byggdes mellan 1804 och 1809.

  • Georg von Rauch, "Die Universität Dorpat und das Eindringen der frühen Aufklärung in Livland 1690-1710. Essen 1943.
  • Henrik Sandblad, "Om Dorpats universitet under dess äldsta skede 1632-1656." Lychnos. Lärdomshistoriska samfundets årsbok 1975-1976, s. 211-235.
  • Universitetet i Dorpat under svenska tiden. Gustaf II Adolfs sista kulturskapelse. Uppsala 1932.

Noter

  1. ^ Gezelius, Georg (1778-1787). Försök til et biographiskt lexicon öfver namnkunnige och lärde svenske män, af Georg Gezelius, volym 1-4. 1778-1787.. Stockholm: Magnus Swederus. Libris 2400417 , volym 2
  2. ^ Johan Skytte i Svenskt Biografiskt lexikon

Copyright